LAGA SKOR
På KTH, inst. för Polymerteknologi, följde jag doktorandundervisningen under några år på 70-talet, där jag bl.a höll uppskattade doktorandföredrag och ett doktorandämne var limningsteknik. Viktigt var kompatibiliteten mellan olika material och att de limmade ytorna skulle vara rena, för en lyckad och hållbar limning. När mina skosulor tex lossnar, borstar/tvättar jag rent, sandpapprar ytorna och borstar rent med en stålborste för att rugga upp ytorna något. Sen tar jag kontaktlim som består av ett polyuretangummi, smetar på båda ytorna, låter torka 3 minuter, trycker sedan ihop delarna ordentligt och vips har jag skor som håller ytterligare några år. Rena ytor limmar bäst. Ett hållbart alt. är att limma med epoxy, som fäster på nästan allt. Ha god ventilation under limningen. Glöm inte: Rena ytor.
Många kastar skor när sulan börjar lossna och köper nya, men jag vill slå ett slag för att spara på resurserna.
Hellre kvalitet framför kvantitet.
- Ska man verkligen behöva gå en doktorandkurs för att lära sig detta, verkar vara överkurs? Vad gör man om man går upp i limningen själv då?
- Som sagt: Rena celler limmar och håller bäst i längden, oändligt. Den akademiska forskningen är bara en fördjupad kunskap av det intiutiva sunda förnuftet, som kan tyckas vara över-kurs-i-verat. 80-90% av all akademisk forskning skulle vara onödig om människan höll sina celler rena. Tack för mina anno-das-o-mala akdemiska år på KTH och FOA. Ej helt bortkastade år trots min frukt-ans-värda vidare-utveckling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar